Stil: Axelklaffar is the new loud

Likt ett trollslag så har folk nu bestämt sig gör att lufta vårgarderoben och då preferentiellt vårjackorna. Jag tror inte att speciellt många skulle tycka det vore helt fel att säga att street-inspirerade dubblefickiga saker i canvastyg (läs. uppdaterade fjällräven-jackor) är det mest dominerade bland män på jackfronten nu. Men jag har fått en liten besatthet av en detalj som nästan alla dessa jackor har: axelklaffen. Även om street i sig är en svårdefinerbar stil så vågar jag påstå att den mer än någon annan är inspirerad av militäruniformer och kläder. Jag tror att det har att göra med att den går hand i i hand med den urbana myten: både konsumenter och designer hittar drivor av inspiration bland alla förbrukade eller föråldrade militärkläder som svämmar över i vissa SecondHand-butiker. Följdaktligen så har en överväldigande del av dessa vårjackor jag ser idag också axeklaffar. Varför då? Det är i sig en meningslös tygbit som döljer axelsömmen och som ursprungligen användes till att träda på gradbeteckningar på. Det har helt enkelt blivit en designmässig artefakt i min mening, utan större funktion än att den ger en vag signal om att plagget definerar sig själv till en stilmäsig yttring. Trots detta kan jag inte sluta räkna axeklaffar, på promenaden upp till jobbet idag, såg jag 8 stycken. Och då var det ganska öde på gatorna med...