2006/06/02

Plagg: Sneakersnojan och Air Max 95

När klubben Raw Fusion firade 8årsjubileum hösten 2004 hade Mats och Jesper bjudit in en riktig legendar inom all sorts svart musik, DJ Bobbito. Han är inte bara en extrem skivnörd som bla. sammanställt och gett ut plattan ”The wonder of Stevie”, en samling av Stevie Wonders allra smakfullaste och bästa låtar, tillsammans med DJ Spinna. Han är dessutom med i den legendariska breakdancegruppen ”Rock Steady Crew”, en relativt duktig DJ och ovanpå det en riktig sneakerskännare. Sneakerskännare. Den absoluta antitesen till brittiskt Jermynstreetmode där kvalitet och hantverksmässighet ligger som den grundläggande basen för varje plagg. En sneakerskännare, kan man säga är en kännare av marknadsföring. En kännare som likt en skosommelier kan känna av vilken av alla multinationella märkens marknadsföring som kommer att vinna över den stora massan och således vilka skor han bör och inte bör hylla. Vi vet alla det egentliga värdet av en Nike eller en Adidassko och vi vet att det är rätt så lågt. Det är en konsumtionsvara som skall användas, slitas och sedan slängas så att nästa års eller säsongs modeller kan staplas på hyllorna på Intersport och Stadium. Så går den årliga vandringen från het modell till smutsig kvarglömma långt in i en illaluktande och illa vädrad garderob.

Sneakerkännare kan allt om det här och eftersom han inte är speciellt intresserad av kvalitet (då hade han varit kännare av något med kvalitet) utan snarare av varumärkesonani och exklusivitet så kan han givetvis inte springa i samma banor som resten av oss. Därför hittar han tillsammans med likasinnade över hela världen på att vissa modeller är viktigare, snyggare och mer åtråvärda än andra. Skoföretagen, även om de kanske inte driver utveckling, utnyttjar denna fetischism till max genom att producera limiterade modeller, ger endast ut vissa modeller i särskilda länder och försöker på diverse intrikata sätt minska åtkomligheten av vissa speciella och åtråvärda modeller. För skofetischisten finns det inget bättre än att säga ”Jo, du kan köpa dem men bara på import eller om du har tur på eBay. Men skall du ha dem i mint condition i lila-grön färgcombo får du nog lägga upp 4-5000 spänn alltså”.

Så är jag en skofetischist? Nej, långt ifrån (om vi inte räknar Jimmy Choos på vackra kvinnor så klart) men jag skall vara ärlig också. Jag har nyligen inhandlat mina första Nike Air Max 95, skon som alla kännare i konsensus verkar tycka är den bästa sneakers som någonsin producerats. Och visst, de är väl snygga, men ungefär lika snygga som tusen andra sneakermodeller och aldrig någonsin i världen lika snygga som de där Miu Miu-bootsen jag såg på Start på Rivington Street för ett par månader sedan. Det som när jag var barn kallades gympaskor kan på något sätt aldrig någonsin bli stilfullt på riktigt i min bok.

6 comments:

Anonymous said...

klockrent! grymt bra blogg!

carl h said...

Vilken färg blev det? OG-färgen från history of air-packet? Eller kanske de snyggare blå/grå? Eller kanske till och med de Stash-designade i ballistics nylon som släpptes i mars?

Johan B said...

Carl H, du vet väl att jag bara dissar dig och dina gelikar på ett teoretiskt plan va ;).

Jag tror jag har en mycket basal färgsättning på dem. Vit sula och helsvart ovansida i skinn. En sak skall de ha i alla fall NIKE, de är sjukt sköna att gå i och jag använde de nästan varje dag numera.

carl h said...

Hehe. Hade jag haft en blogg hade jag gjort samma sak.. Dissat folk som grundar sina klädväl på myter som kvalitet och "stil". Det enda som är vikligt är estetik och fram för allt referenser. Som placerar plagget och ditt val i en kontext.

Äger tyvärr inga 95or själv, de är nog lite för mycket KTH för mig ;o) Men de sägs vara bland de skönaste.

Anonymous said...

This site is one of the best I have ever seen, wish I had one like this.
»

Anonymous said...

I find some information here.