Stil: Scrubs - svenska och utländska

Josef har dragit ett tungt lass den senaste veckan. Inte nog med att han har varit tvungen att hantera ett post-karnevalistiskt stresstrauma (för mycket vulgaritet i omgivningen), han har dessutom fått dra hela det tunga blogglasset helt själv. Jag har, som några av er kanske märkt, varit helt borta från den internetbaserade arenan. Jag har dock, som man brukar säga, laga förfall. Låt mig ta det hela väldigt kort eftersom det är en rolig om än lite lätt pervers historia.

Förra tisdagen fick jag en vidrig släng av influensa. Trodde jag. Onsdagen gick, torsdagen och fredagen likaså och när jag på fjärde dagen vaknade till vad jag hoppades skulle vara en sjukdomsfri lördag med promenad i parken med lika mycket huvudvärk som tidigare dagar började jag bli lite nervös. Lördag kväll och min svanskota börjar värka oroväckande mycket. Söndagen går och kotan gör fortfarande lika ont. Måndagen är en Bank Holiday och jag bestämmer mig för att besöka vårdcentralen. Efter två timmars väntan får jag reda på att min onda svanskota helt enkelt är en irriterande varböld som måste opereras och det gärna så fort som möjligt. Så hastigt och lustigt är jag inskriven på ett engelskt sjukhus med en ömmande varböld iklädd en mycket osmickrande operationsrock. Man kan ha roligare måndagkvällar helt klart men jag roade mig så mycket som möjligt genom att prata med familjen och läsa ut Anthony Bourdain’s ”Nasty Bits”, en antologi om mat och brott, mycket läsvärd. Resten av veckan har ägnats åt konvalescens (jag skall inte ta upp vad det innebär men jag kan meddela att byta bandage inuti öppna operationssår gör vansinnigt ont).

Jag har också tittat en hel del på Scrubs, en av de allra bästa sitcoms som någonsin skapats tillika också döpt efter läkares dagliga uniform, åtminstone i den anglosaxiska världen. I Sverige ser man sällan läkare i stiliga gröna och blå scrubs, där får man ofta nöja sig med någon vårdcentralsläkare i träskor och en vit rock ovanpå normala kontorskläder. Här såg narkosläkaren ut som tagen ur en scen där Turk skall operera på en blindtarmspatient och när han hade gått sa jag till sköterskan att det inte var så farligt att bli akut inlagd för operation eftersom det kändes som om jag var med i ett avsnitt av Scrubs. Hon tittade på mig och undrade om jag kanske hade fått lite för mycket smärtstillande alltmedan jag höll utkik ifall Dr Dorian helt plötsligt skulle titta fram eller ännu hellre om Dr Reid hade ett av sina sexuella sammanbrott i ett närliggande rum. Det hade jag inte gjort i Sverige men där går läkarna inte heller klädda i figursydda scrubs som i TV-serien. Det gör de inte här heller men det är enklare att inbilla sig när alla pratar engelska.