2006/09/28

Om flygresor: Passande klädsel

Nu för tiden är jag oftast begränsad i mitt klädval när jag flyger. Jag har på mig kostym helt enkelt. Det har inget alls att göra med att jag skulle trivas speciellt bra i en kostym när jag befinner mig i runda slängar en mil ovanför marken utan är helt givet av yttre omständigheter. De yttre omständigheterna stavas oftast affärsresor och intervjuer, jag måste med andra ord vara klädd till tänderna så fort jag landar för att om möjligt vara både respektingivande och seriös i mitt utseende.

Men att klä sig i kostym när man flyger, det är verkligen inte en optimal lösning på hur man hanterar den moderna infrastrukturens mest obekväma situation. Det är torr luft, det är trångt och allt som oftast måste man trängas med andra personer klädda i kostym och ni vet ju hur trista de är i allmänhet. Vad är då den optimala klädedräkten när man flyger?

Det finns två parametrar man måste ta med i beräkningen när man planerar sin klädsel innan man sätter sig på flyget och tyvärr är de två divergerande och leder till två helt olika slutpunkter om man inte lyckas jämka dem samman. Den ena parametern är bekvämlighet, särskilt viktigt vid långa flygningar medan den andra parametern är förmågan att utstråla tillräckligt mycket pondus för att kunna imponera på en möjlig söt flygvärdinna och skaffa sig allra bästa service och komfort. Som ni förstår är det inte helt säkert att dessa på parametrar drar åt samma håll. Träningsbyxor och sin allra mjukaste och mest urtvättade tshirt är möjligen det mest bekväma man kan ha på sig under sex timmar över Atlanten men du kan räkna med att den där oerhört efterlängtade spontanuppgraderingen till första klass aldrig kommer att ske om du är klädd så. Å andra sidan är det inte alls säkert att du får sitta och sippa champagne i bekväma stolar om du checkar in iklädd krispig svart Pradaskjorta och perfekta halvkorta tretusenkronorsjeans och då får du sitta i turistklass med ett par alltför tajta jeans och småsvettas med alltför lite benutrymme för att det skall kunna kallas mänskligt.

Under årets reunionresa till Amsterdam kan jag ha uppnått den perfekta kombinationen av trendig välkläddhet och bekvämlighet för flygningar inom Europa. När jag möte Anton på gatan där taxin stod och väntade på avfärd mot Arlanda var det första han sa inte "Hej" eller någon annan hälsningsfras. Det första han sa var "Småborgerligt!". Jag kontrade givetvis med att säga "Borgerligt!" utan vidare förklaring.

Det som fick honom att reagera så kraftfullt var min kombination av mörkblå Fred Perry-piké, vita, något kortare än knälånga Duffer-shorts (de jag tjatat om) och babyblå Baracuta G9 Harringtonjacka. Nu, så här i efterhand, när jag tittar på bilderna som togs av mig iklädd det här undrar jag lite hur jag tänkte. Förvisso fantatiskt uppseendeväckande och stiligt men samtidigt kan jag inte undgå en känsla av utklädnad.

Jag tror att det är sånt man får vänja sig vid när man är en gnutta för fixerad vid kläder och kontext men bryr sig mer om kontext än om kläder.

5 comments:

X said...

Det finns två dimensioner av bekvämlighet också, den rent fysiska bekvämligheten och själva känslan av att känna sig bekväm i kläderna man bär. Själv är jag inte shorts-jacka killen. Jag vet inte, Barcutan:an känns lite för mycket jacka för att ha till duffers. Men å andra sidan så är det ju ni som kan det här. Keep it up.

Johan B said...

Givetvis finns det två dimensioner av bekvämlighet. Jag valde dock att bortse från det. Det hade blivit så komplicerat då.

Och ja, det blev för mycket. Det måste jag erkänna. Men överflöd är inte helt dumt det heller.

Anonymous said...

De gånger jag flugit till sydost-asien har jag irriterat mig både på de som klär sig för destinationen (dvs flipflops och fiskarbrallor i december) och de som klär upp sig till tänderna (kritstreckrandig tredelars, stärkt krage och extravagant bröstficksduk). Båda är idioter helt enkelt. Sen att den ena ser fantastisk ut och den andra skrattar hela bussresan till Trat är en annan sak. Jag ogillar manér på flyg helt enkelt.

Johan B said...

Flyg lockar till det sämsta av oss. Fast det skall inte glömmas bort att flyg är ett av de där ställena där alla blandas med alla. Särskilt nu i lågprisetider. Flyget har blivit en plats som trafikskolan, mödravårdcentralen eller tunnelbanan, vi kan inte välja de vi vill sitta bredvid.

I de allra flesta situationer kan vi välja vilka vi skall dansa med, vilka vi skall dricka sprit med, vilka vi skall hångla med. Vi väljer tacksamt Marie Laveau istället för Kicki's (eller tvärtom om du råkar gilla Kicki's mer) och vi vet då också vilka människotyper vi kan komma att stöta ihop med och vilka vi inte kommer att stöta ihop med.

På flyg sätts alla dessa mekanismer ur spel och det var därför jag, i bakfyllesvettens odör hamnade mellan en bankerfru och en talpedagog på väg hem från London sist. Och som de babblade.

Karin said...

Finns det någon möjlighet att byta under resans gång? Eller är det omöjligt när man reser business med portfölj?
Finns ju inget bättre än att både känna sig bekväm OCH snygg när man reser...
Jag tänker skön tröja i luften, kostym strax före landning.
Själv skulle jag köra på snygg, skön tröja hela vägen, men jag är ju tjej. Phee.