Japansk yra på Dover Street Market

Jag vet att några av våra läsare faktiskt befinner sig i London. Jag vet att minst en gör det i alla fall eftersom vi har fått mail från en person som verkar bo i London. Så den här posten kanske bara riktar sig till just den personen men jag tar risken att skriva ut i tomma intet eftersom det jag skriver om är viktigt och bra.

Dover Street Market (DSM) på just Dover Street i London kommer, enligt initierade källor, starta någon form av rea i morgon klockan 11AM. Då kommer vi alltså ha möjligheten att köpa Watanaberemixade kortärmade Ben Sherman-skjortor lite billigare än de normala 325 punden! I alla världar utom ett par så är förmodligen reapriset precis lika absurt högt som det normala priset men eftersom Robert Elms, den här bloggens stora inspiratör, en gång gick på acid housefest iklädd Comme des Garcon-kostym så tänker jag inte direkt avfärda DSM som världens största bluff utan gå dit och se om jag har råd med ett par strumpor.

DSM är, om man bortser från prislapparna, en fantastisk affär. Det är en sån där affär som nästan bara japaner kan skapa. Den är så in i varenda detalj genomtänkt och insiktsfull i modern och dåtida popkultur att jag nästan inte vågar gå in. Det är en av de där affärerna där man känner sig bättre till mods om man klär upp sig innan man går dit istället för att bara slinka in efter att ha varit köpt ett fyrpack skjortor nere på Jermyn Street. Det är ett sånt där ställe där jag planerar vilka affärer jag skall ha gått i innan så jag har rätt kassar. Den bästa rundan innan hade nog varit Rough Trade, Dunhill (japanerna är galna i Dunhill av någon anledning) och sedan någon sample sale ute vid Brick Lane där man kanske plockat upp lite Maharishi eller Duffer. Då kan man visa på att man har lite koll på musik, tradition och att man är så intresserad av kläder att man letar upp udda sample sales. Precis som en populärkulturskadad Japan.

Men den största anledningen till att gå dit är att de verkar ha fått in Nikes nya sko Nike Air Woven Footscape som springer ur Nikes "Joga Bonito"-kampanj som de kört inför VM. Ni som minns och har läst bloggen ett tag vet att jag inte är så förtjust i den marknadsföringsonani som Nike oftast står för men det här är ett rejält undantag. De här skorna är faktiskt smått underbara. Det här är skor som slår undan benen lika hårt på mig som Nike Rift gjorde för många år sedan. Här har Nikes kulturanalytiker och designers jobbat ihop i en tvåstämmig harmoni och skapat en sko som kommer bli ett framtida samlarobjekt för sneakerfetischister över hela världen.

Om ni bor i London, ladda iPoden med de här låtarna

"Sodom (Trentemöller remix)" Pet shop Boys
"Pull Shapes" The Pipettes
"De svåraste orden" [Ingenting]
"Say it right" Nelly Furtado
"We fell in love while dancing" Bill Brandon
"Loving on the losing side" Tommy Hunt
"Spirit in the night" Bruce Springsteen

och bege er till DSM. Om inte annat för att få en liten bit av Tokyo kastad rakt i ansiktet på er.